Många timmar av
arbete kostar på vad
gäller poesin.
111118
Tystnaden väntar
bara på att något ska
hända med orden.
111113
Ikväll är bruset
från trafiken så väldigt
— utanför fönstret.
Ikväll är fönstret
stängt. Ikväll tassar Bore
förbi. Här är tyst.
111111
Nu famlar Morpheus,
och jag är den förste att
beveka honom.
111109
Ännu är natten
så mild att gardinerna
tillåts att fladdra.
111105
Platserna som var
har nu slutat att vara
viktiga längre.
Vattendropparna på biltaken
Vattendropparna på biltaken glittrar som nattfrostens lillasyster.
Det brusar från de resande. De som ska någonstans. De med mål.
Det garanterat barnvänligt hajfria fotdjupa havet
med plats för skratt och plask och förundran
förvillar vardagströtta fotleder i mörkret.
Men mitt i allt det svarta
finns två skuggor på en bänk.
Samtalet hänger som tindrande moln
i gatlyktans bortvända sken.
Och dinosaurierna råmar och rusar förbi varandra
i skilda plan,
mot skilda mål.
Ibland hittar de hit.
Men Egos gata ligger ju också bara kvarteret bort.
I huvudet där borta samlas bilder. Brottstycken. Fragment.
Om de hänger samman för någon annan
är Ego inte själ att besvara.
Nyss var annan tid. Nyss var korta ben och spring och dagar som aldrig tog slut.
Nyss var det fotdjupa oöverskådligt. Nyss var mörkret en fasa.
Nyss såg bilden annorlunda ut.
Och vid beröring pärlar vattendropparna bort.
111026 (II)
Jag jagar ord med
fjärilshåv, men de är för
små för att fångas.
111026 (I)
Jag trodde att jag
förstod. Kanske någonting.
Rätt var det inte.
111023
Förr än jag anar
mattas ljuset och natten
knackar på dörren.