Sommar är solens
och glädjens tid. Så varför
gråter änglarna?

Vad solen plötsligt
roar sig med förstår jag
inte i skuggan.

Trött på det mesta
är ändå sömnen det minst
lockande valet.

Att varandet är
oväntat vingligt kunde
kanske förutsetts.

Det som nyss var är
inte mer. Det som blir är
en form av annat.

Imorgon; som då,
som nu, som oftast, som om
det fanns en poäng.

Ny dag — nya moln
med löfte om väta. Och
allt är som igår.

Medan jag blötte
mig i duschen upphörde
regnet utanför.

Nederbörd som om
någon har betalt för det.
Väldigt bra betalt.

Haiku. Snapshot av
tiden. Komprimerade
ögonblick av liv.