hon är lika liten
som hennes lungor är odugliga

och hennes röst
bryter sjungande
mellan små små andetag
där hon sitter vid köksbordet
när hon säger
börja aldrig
men det är redan försent
sluta då
säger hon
det är inte värt det
säger hon
medan fingrarna rör sig
längtansfullt
över cigarettpaketet
och syrgastuben
bredvid stolen
berättar om omöjligheten

på morgonen
strax innan någon kommer
brukar hon ta av sig blöjan
och kissa i sängen
för att det är mysigt
att bli duschad
och så får hon sällskap
en stund till

och så fnittrar hon
för ingenting särskilt
men också
för att det är särskilt mysigt
att inte bli duschad av den vanliga personalen utan
av en ung man
när man är en liten flicka
med torrt och kritvitt hår
och hela den gamla kroppen hänger
utom ögonen
som avslöjar att det är något alldeles extra
alldeles speciellt
att få vara en liten flicka
två gånger
på en livstid

och när hon pillrar med alla piller
i maxidosettens alla tråkigt tidsbestämda små fack
och när hon ska äta
tycker hon om att hålla handen
och bli trugad
inte för att hon behöver trugas
egentligen
men det känns bra
det känns bättre så
då tar det lite längre tid

och hon vill gärna
få dela med sig
av frukostsmörgåsarna
av matlådan vid lunch
av kaffet och kanelsnäckorna vid tresnåret
av middagsmatlådan
av smörgåsarna på kvällen
så att hon får sällskap
bara en liten liten liten stund till

för när hon sedan är ensam
och alla leksaker är borta
sedan åttio år
återstår bara långa dagar
av sömn
för en liten flicka
i en urvuxen kropp