Med torso naken
får vårvindarna spela
mig i köksfönstret.

Bakar formbröd till
Crazy Clown Time — för annat
gung i knådningen.

En ensam stare
i mörkret i natten
där utanför mitt.

Vårvind mot redan
ömma ögon förbättrar
inte sikten alls.

Sommarregn, tänker
jag i duschen. Därför har
jag svårt att sluta.

Här trippar inte
fröken Vår. Hon tjurrusar,
vrålande om ljus.

Nu — natt. Morpheus med
stjärnbeklädda duken står
beredd runt hörnet.

Långkalsongerna
lämnade hemma. Var det
verkligen rätt val?

Lågt stående gör
solen sitt yttersta för
att tåra min syn.

Och långt där nere
inväntar sången bara
en retning av luft.