Haiku. Snapshot av
tiden. Komprimerade
ögonblick av liv.

Såhär senare;
tunnelbanan och stillsamt
sorl. Frid efter fest.

Ute i vädret.
Fylleslagens tid är nu.
Själv andas hellre.

Bruset i Fredhäll
— det ständiga — är idag
rent söndagsmässigt.

Gudarna synes
ännu sörja. Och deras
tårar sköljer oss.

Det var den dag då
undringarna inte fick
något svar heller.

Livet låter sig
sorteras: en hög för då,
en för se’n, en nu.

Plötsligt var stora
hål en del av sulorna.
Det kom olägligt

Dagens sol begär
dubbla solglas. Det, eller
kanhända svetsmask.

Det är så lätt att
gömma sina drömmar i
verklighetens dis.