Imorgon har det gått ett år…

Imorgon har det gått ett år sen dess jag fyllde sist,
och cirka hälften av en gammal gubbes hela liv,
och resan hit har varit vinglig — det är sant och visst —
och aldrig tråkig fast den då och då har varit trist
och väldigt väldigt väldigt väldigt långt från lukrativ…!
Så nästa fyrtiotvå blir kul! Ja, djäklar på min kniv!

Jag vaknade som vanligt…

Jag vaknade som vanligt och jag njöt min kaffekopp
och sedan tog jag mig en dusch och väckte själ och kropp.
Sen drog jag på mitt blåställ för att knega lite grann.
Till lunch blev det en korv från Günthers — han kan korvar han!
Om aftonen så träna jag och sedan gick jag hem
och tittade på filmer fram till cirka två noll fem.
Då borstade jag käften och såg till så allt var släckt
— det var det — så jag la mig och jag somnade direkt.

I fredags var det visst, har jag förstått, en otursdag
men jag får nog erkänna att det märkte aldrig jag.

Min granne är…

Min granne är en elefant.
Jo, det är sant, jo, det är sant!
Han må se ut som en giraff
men jag blev paff, ja, oj, så paff!
Om ändå han var som en mus
så blev det frid i detta hus,
men han är skapt som elefant
och är en klant, jo, det är sant!

För den som…

För den som konsekvent har det som brukar kallas för en riktigt klen ekonomi
är pengar nåt som aldrig finns och alltså inte någonting man enkelt struntar i.

För den som däremot besitter det som oftast brukar kallas för förmögenhet
är pengar något man förväntas strunta i, ety det är nån form av självklarhet.

Så märkligt syns det ordnat att en del kan finna pengar som nånting man bara har
och andra finner pengar vara något som det är omöjligt att nån gång ha kvar.

När Göran ser ut…

När Göran ser ut som nån från Livets Ord
och pratar om vikten att kliva ombord
och vikten att inte förlora i tron
så vill jag dra i mig en helflaska Kron.

När Jan ser så nöjd ut som bara han kan
och pratar om vikten av att vara sann
och ärlig mot kommande generation
så vill jag dra i mig en helflaska Kron.

När Fredrik försöker se ut som han vet
det allra som minsta om medmänsklighet
och pratar i en sorts landsfaderlig ton
så vill jag dra i mig en helflaska Kron.

När Maud står och grinar som en krokodil
och säger att hon gjort ett hedervärt deal
för framtidens barns energikonsumtion
så vill jag dra i mig en helflaska Kron.

Nog lär man få lida i väntan på val
och höra på ännu fler djävliga tal
— sån otur att jag är en fattig person
och måste stå ut utan all denna Kron.