Så har jag avnjutit Source Code av Ben Ripley (som egentligen inte har skrivit många eller särskilt uppmärksammade alster) och i regi av Duncan Jones (som även regisserat bland annat Moon — som jag ännu inte sett, men som jag avser att se och som jag vet har bra rykte om sig).
Det är inte ofta jag kan säga det om scififilmer — tyvärr — men vad gäller den här går det: Det är en intelligent film. Vad skönt det känns att kunna få använda de orden om en film och i synnerhet om en scififilm (för jösses — vad det görs mycket skräpfilm och — jösses en extra gång — vad det görs exceptionellt mycket skräpscifi), så jag säger det en gång till: Det är en intelligent film.
Historien är i korthet följande:
En man vaknar upp på ett tåg i en kropp han inte är bekant med. Tåget sprängs och samme man vaknar upp i någon slags kapsel där han får reda på att hans uppdrag är att ta reda på hur och av vem tåget sprängts — detta för att förhindra ytterligare terrorattacker — och så skickas han tillbaka in i kroppen på tåget gång efter annan.
Utan att vilja avslöja för mycket för någon, så är det här en film lite i samma anda som The Adjustment Bureau eller Inception (och det är ju inga dåliga rullar att hamna i samma låda som — jag avser f ö att återkomma och filmprata om dem vid något senare tillfälle): Det dröjer en lång stund innan man som tittare riktigt inser hur allt hänger ihop och begreppet temporal mechanics (mitt lilla huvud brister på det här området och jag misslyckas, i alla fall för ögonblicket, således med att hitta något lämpligt uttryck på svenska) har stor betydelse.
Jake Gyllenhaal innehar huvudrollen som Colter Stevens och han gör rollen med den äran. Förvirring, paranoia, plötsliga stunder av klarhet och ett utmärkt driv präglar Gyllenhaals insats. Även Michelle Monaghan som Gyllenhaals reskamrat Christina Warren, Vera Farmiga som Gyllenhaals påhetsare Colleen Goodwin och Jeffrey Wright som Goodwins chef Dr Rutledge utmärker sig lite extra. Fast egentligen är det lite taskigt av mig att bara lyfta fram dessa tre skådisars insatser eftersom det inte finns någon i filmen som gör en dålig prestation — faktum är att alla är bra (vilket ju inte är helt vanligt).
I övrigt — fortfarande utan att vilja avslöja för mycket — så är hela filmen snygg, välskriven, innehåller flertalet ögonbrynshöjande ögonblick och en avslutning som är en prydlig (om än inte 100% överraskande) extra twist på alltihop. Det är helt enkelt — och enligt mitt ödmjuka förmenande — en riktigt bra film och riktigt bra scifi.
Vad får då ”Source Code” för betyg? Tja, 4 till 4+ av 5 tillgängliga påstår jag. Det här är en film där åtminstone jag inte för ett ögonblick känner mig lurad på pengarna.
Det finns en trailer också: